Pinscher?

natemor skrev:

Jeg er så hjertens enig med deg Maiken! Ikke har jeg hund enda, men har "fulgt med" i mange år og leser det jeg kommer over. Samt klikkertrener katta mi. Hunder, og andre dyr må nesten få lov til å beholde personligheten sin. Det er altfor få av dem igjen, de avles frem til å bli mer og mer like og det er rett og slett kjipt.

Ja, det er jeg også helt enig i Ikke noe mer spesielt eller morsomt enn en hund som er full av personlighet og sprell! Det er absolutt en av grunnene til at pinscheren er så spesiell for meg, for de aller fleste av de er nemlig slik Trayan finner på de merkligste ting og bringer så mye latter og glede til hverdagen - det liker jeg! Man får et helt spesielt forhold til hunden også når det er slik Har jo hatt litt forskjellige raser nå, og kjenner og omgås mange andre - men ingen har appelert til meg på samme måte som pinscheren gjør. Wookie som bare bodde her et halvt år, ble jeg jo mer glad og fikk et nærmere forhold til enn en hund jeg har hatt i 9 år! Utrolig merkelig, og litt fælt å si det. Men det tror jeg har mye med den spesielle måten de er på Lux vil jeg nok heller aldri få det helt samme båndet med. Veldig vanskelig å forklare, men er noe helt spesielt Men er vel slik det føles med de fleste raser og hunder når det er en god match! Eneste jeg savner er litt mer lek og guts i noen linjer, og det kan umulig skade den herlige personligheten de har

Jeg leste et sted at pinscherne er så selvstendige og så gode problemløsere fordi de bodde i stallen med hestene og klarte seg stort sett uten mennesker. De adlød sine eiere og visste godt hva jobben deres var.
Om dette er riktig vet jeg ikke, men at det er en hund med mye personlighet er det ingen tvil om.

Jeg har falt pladask for rasen, og er så glad for at jeg leste så mye som jeg gjorde før vi fikk oss valp.
Noen overraskelser får man jo, men man lærer også sammen med hunden.
Om man gjør treningen variert er det ikke noe problem å lære de utrolig mye, men motivasjonen er ikke alltid på topp. Jeg har jo fått en pinscher som ikke er så lett å engasjere hverken med mat eller lek, så når han er lei en øvelse må man finne på noe annet. Det oppdaget vi allerede på valpekurset. Mens de andre terpet på den samme øvelsen om og om igjen måtte vi variere mye mer.
Først ble kurslederen litt oppgitt, men så skjønte hun også at vi rett og slett måtte., for når Scot hadde vist at han kunne bli en 5-6 ganger syntes han rett og slett at det var på tide å gjøre noe annet.

Og så er det jo en lettstelt rase uten noe pelsstell (sett bort fra en dusj i ny og ne). Hatt langhårsraser før, og det skal jeg aldri ha igjen. Deilig å ha en hund som lukter godt og som stort sett holder seg ren.

Det er en spennende rase, men det er en rase som ikke passer for alle, men sånn er det jo med alle raser.

Lykke til med valget av hund, du går en spennende tid i møte

Pinscheren er ikke helt som de fleste andre raser, nei - på godt og litt mindre godt. Vet at det er flere med Pinschere og dp som driver med lydighet, men det er vel ikke den enkleste utfordringen å sette seg i hvis en har tenkt å konkurrere på elitenivå med andre bruksraser . Men det er desto kjekkere når man får det til, og de kan øvelser - de bare "gidder" ikke alltid akkurat når DU vil...Belønning med godbiter kan gjøres med litt mer fart hvis en bruker avstandsbelønning (aka Doggie-Zen), funker her ihvertfall for da er de så giret for å få sprunget bort til snopeskåla at det blir nesten som å hive en ball/draleke. Men det går an å trene opp leking også - vi har holdt på nå på vårparten med akkurat det, men de krever anske så mye "kulhet" av eieren og sterke lårmuskler - men vi har kommet MYE lenger enn i fjor på lekefronten - men er et stykke igjen før vi tar igjen de "beste lekerne".

ElinK skrev:

Om man gjør treningen variert er det ikke noe problem å lære de utrolig mye, men motivasjonen er ikke alltid på topp. Jeg har jo fått en pinscher som ikke er så lett å engasjere hverken med mat eller lek, så når han er lei en øvelse må man finne på noe annet. Det oppdaget vi allerede på valpekurset. Mens de andre terpet på den samme øvelsen om og om igjen måtte vi variere mye mer.
Først ble kurslederen litt oppgitt, men så skjønte hun også at vi rett og slett måtte., for når Scot hadde vist at han kunne bli en 5-6 ganger syntes han rett og slett at det var på tide å gjøre noe annet.

Det er jo veldig typisk. Korte økter og variasjon hvis man vil ha med pinscheren på leken De går rett og slett lei og man ser så tydelig at de syns eieren er litt treg som ikke har skjønt at jobben er gjort allerede "Dette kan vi nå, så da må vi finne på noe annet."

Linn skrev:

ElinK skrev:

Om man gjør treningen variert er det ikke noe problem å lære de utrolig mye, men motivasjonen er ikke alltid på topp. Jeg har jo fått en pinscher som ikke er så lett å engasjere hverken med mat eller lek, så når han er lei en øvelse må man finne på noe annet. Det oppdaget vi allerede på valpekurset. Mens de andre terpet på den samme øvelsen om og om igjen måtte vi variere mye mer.
Først ble kurslederen litt oppgitt, men så skjønte hun også at vi rett og slett måtte., for når Scot hadde vist at han kunne bli en 5-6 ganger syntes han rett og slett at det var på tide å gjøre noe annet.

Det er jo veldig typisk. Korte økter og variasjon hvis man vil ha med pinscheren på leken De går rett og slett lei og man ser så tydelig at de syns eieren er litt treg som ikke har skjønt at jobben er gjort allerede "Dette kan vi nå, så da må vi finne på noe annet."

Scot har begynt å sukke når han er lei, akkurat som jeg sukker når jeg er lei av han.
Første gang holdt vi på å trene dekk og bli (når jeg begynte å si bli så satt han seg, måtte lære at han også kunne legge seg helt og bli).
Trente på det flere ganger ute og inne, da sist på kjøkkenet (dette begynner å bli lenge siden nå) og siste gangen jeg sa dekk, satt han seg ned, så på meg og sukket dypt. Han viste så klart med hele kroppen at dette var totalt unødvendig

Han har fortsatt med den lyden. Når han er litt masete (han styrer jo fælt når det er løpetisper i nabolaget) og bare vil opp i sofaen og jeg sender han ned gang etter gang, så ender det som regel med at han ser på meg, sukker og lusker bort til kurven sin. Han sukker også hvis det går for lang tid før han får maten sin når han sitter/ligger på bli. Aldri vært borti en hund som er så tydelig!!

Jag tror det är svårt att få pinschern mer lättmotiverad utan att tappa en del av det som gör den så speciell, men då är jag en av dem som absolut inte satsar på tävlingslydnad utan endast vill ha en livskamrat (jämfört med många som söker både ock).

Tar jag mina egna som exempel är Totte den perfekta pinscherna i mina ögon medan Rebel sannolikt skulle göra ett bättre jobb på lydnadsplanen.

Totte tänker själv. Han lär sig saker snabbt som tusan, oavsett om det är vi som lär honom eller om han lär sig själv. Han är dock inte alltid intresserad av att göra saker när vi vill, just för att han inte ser någon anledning till det. Han ifrågasätter och kan nästan föra en diskussion med oss, alternativt totalt nonchalera när det är något han inte tycker är honom värdigt.

Rebel är lite trögare. Hon tar ett par försök på sig att lära sig saker men när det sedan sitter följer hon kommandona otroligt bra. Har hon lärt sig sitt då sätter hon sig direkt majoriteten av gångerna. Hon har många åsikter och tankar om livet men rent ifrågasättande ligger inte för henne vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Å andra sidan ser jag ju fördelarna med det på många sätt så jag kan förstå att det är ett önskemål beroende på vad man är ute efter. Jag hoppas dock att nästa pinscher blir mer som Totte än som Rebel eftersom det passar mig så mycket bättre

Har to hann Pinschere, ene er 3 år og andre 5 mnd Den eldste shadow, va veldig leken og kunne leke med hvem som helst fra han va liten.
men den yngste Vino e ikke interessert i leken på samme måte, litt tautrekking så kan han pluteselig gå bort å gjøre nåt helt anna

Godisa som belønning e det beste for mine to, etter mi erfaring da
likevel må æ bytte godisan ofte, kylling, fiskepudding o.l ellers er ikke godis posen spennende nok

på fellestrening/miljøtrening o.l som ikke e innafor husets trygge hage/vegga, har æ ofte to eller tre forskjellige typa godis for å holde interessen oppe lenge nok.

Mi erfaring så langt e at Pinschern er en rase med masse personlighet på godt og vondt, og at man bør ha en god porsjon tålmodighet og ikke minst humor for å få di sånn omtrent som man ønske..får mine aldri til å legge sæ langflat for mæ og mine, men det var jo heller aldri ett mål heller for mæ.

Ønska mæ Pinscher i utgangspunktet for å kunne ha en som varsla når æ var alene på hytta og som ikke tok for stor plass i hus, litt utstilling og turkompis.
det va mine behov og derfor den type rase.

Har hatt schæfer før som kunne formes som smør og særdeles lettlært, men den hær gangen ønska æ en hund som hadde litt mere "drifter" om æ kan si det sånn, og det fikk æ jo absolutt


Lykke til med valget klæm fra oss i Nord

Jeg vet jo at det er mulig for pinscheren å være en fungerende "brukshund" uten å miste sine spesielle egenskaper! Trayan har jo alle pinscheregenskaper - men allikvel er han en av de beste hundene på lydighetestreningene! Hadde vi kunnet gått konkurranse på trening hadde han vært i eliten nå Men sånn er det ikke, for han sliter med å takle mine nerver som selvfølgelig kommer ved en konkurranse. Da er det plutselig mye vanskligere for han å bli motivert. Han blir heller dempet av meg. I motsettning av mallefrøkna som ikke kunne brydd seg mindre om jeg var nervøs eller ikke - for motivasjonen til å trene eller jobbe for belønningen som kommer senere er sååå mye sterkere!! Sier ikke at de skal være som maller - men det kan virkelig ikke skade med noe mer drifter og MYE mer lek..

Så det har overhodet ikke noe med at han vil gå egene veier, og gjøre egene ting. Det gjør han titt og stadig, men det er virkelig ikke problemet. At han er selvstendig er bare deilig - det gjør at han ikke har noe problemer med å jobbe på øvelser som er langt unna meg som avstand, ruta og apportering. Mange sliter jo med nettopp dette. Det er bare å tenke på utsiden av boksen på trening, og ha litt forskjellige fremgangsmåter på de forskjellige øvelsene for å holde de i gang På trening er Trayan virkelig helt super! Men er på konkurranser når belønningen bortfaller i lengre perioder hvor de ikke finner gutsen og motivasjonene for å jobbe selv om omstendighetene er forandret og belønningen kommer senere en vanlig. Trayan gikk hele ferdselsprøven på kurs uten belønning flere ganger, og kursinnstruktørene sa at ferdselsprøven bare ville bli en lek for oss - MEN når vi kommer inn i konkurransesettingen og omstedighetene forandrer seg litt er virkelig ikke driftene høye nok, desverre for min del..

Jag menade inte att pinschern inte kan vara suveräna på lydnad eller vad det nu är man vill träna med dem utan syftade mer på varför de kräver mer motivation än andra raser, även om jag inte förklarade vad jag menar så bra.

En del av självständigheten och intelligensen tar sig, enligt mig, uttryck just i att det inte finns någon anledning att göra saker utan vinning, och den vinningen ska vara relativt omedelbar (även om man kan använda olika belöningar). Det var det jag syftade på med skillnaden mellan mina två, där Totte är smartare men inte heller är intresserad av att lyda blint även om han tycker det är kul att jobba och göra husse glad, medan Rebel är lite småkorkad men när hon väl kan en sak gör hon det alltsomoftast utan ifrågasättande.

Lusten till lek är något som för min del gärna får vara oförändrad men så lever jag ett helt annat typ av hundliv än dig, Maiken .

Men det är väl inte otroligt att pinschenr på sikt delvis delas upp som så många andra raser, med en grupp som är mer leklystna och har lättare till motivation samt en grupp som bibehåller det som finns idag. Allt styrs ju av tillgång och efterfrågan och jag anar att det finns många som gärna skulle se en mer självmotiverande pinscher, samtidigt som en hel del tycker det är bra som det är.

Nu har jag "skummat" igenom några inlägg och jag kan naturligtvis missförstå, men jag är ju lite sån att jag vill vinkla och vrida lite på sakfrågan.

Lek på pinscher, det är dåligt med lek ( tycker jag) och det trevligt att ha detta på en hund, vilken ras som helst tycker jag. Tex. vad gör de om de vill leka och busa med en trasa, det gör ingen fara på psyket på en hundras, så att den skulle bli mer eller mindre svår att hantera.

IPO/skydd.
Man får ha intresse i alla sorter att aktivera sin hund och sig själv. Men för att en hund ska klara av IPO behövs ingen aggresivitet. Det går lika bra att ha en hund med mycket tex leklust. Det svåra om man har en hund med skärpa och inga nerver är att om man tränar IPO med en sån hund ( alltså i detta fallet ej Maiken) kan det vara svårt att hantera hunden i vardagen. Om man däremot lär in IPO på andra egenskaper gör det inte hunden till en "farlig hund"

Det jag tycker är svårt när man diskuterar egenskaper/mentalitet på pinscher, så känns det som att många tror att man vill göra om det till en brukshund. Jag har tex ingen tanke på att göra om rasen till detta bara för jag är mycket analyserande i en hunds mentalitet.
Alltså, tex, en pudel med mycket lek är en jätteroligt hund att ha, det är den säkert även om den inte har lek, men det är mycket lättare att få kontakt, samarbete lära in nya saker om hunden också har lek.

En rottweiler som är social och ha lek,skulle inte den kunna vara lämplig för skydd? Det är ju inte en arg hund man vill få argare på IPO.

Eller...bara en sån enkel sak som man busigt säger "vem kommer " när någon kommer på besök, kan ju faktiskt göra att en hund blir hetsad och är det då en sån hund som har lätt att nypa så behöver man inte ha tränat ipo eller dyligt, utan den lilla saken gjorde att hunden tog till mindre trevliga egenskaper som den troligtvis hade för mycket utav. ( Hoppas ni förstår hur jag menar )

( Nu har jag lite dåligt internet, men jag ska göra mitt bästa att gå in att se era kommentarer så jag inte bara gör ett inlägg och sen försvinner :-)
Karin