Haleknekk

Haleknekk er en defekt som er medfødt. Allerede i valpekassen kjenner man om valpen har denne defekten.
Noen knekker er mer synlige enn andre, men likevel så kjenner man den som regel godt.

I flere tilfeller har jeg hørt og sett at hunder har fått haleknekk etter at de har forlatt oppdretter. De hadde ikke knekken i valpekassen. Veterinæren oppdaget ikke knekken da valpen fikk helseattest. I en alder av 5-6 måneder dukker plutselig haleknekken opp.

Det jeg lurer på er om denne knekken som dukker opp er en medfødt defekt? Kan hunden ha vokst på seg en haleknekk? Eller er det en skade?
Jeg har googlet meg grønn og på de fleste nettsteder står det at haleknekk er medfødt. Denne knekken skal man kunne se allerede i valpekassen. Er dvergpinscherens hale så skjør at den lett knekker?

Jeg fant blant annet dette på veterinären.nu:
"Svansknyck/kroksvans
Hur ser man skillnad på svansknyck och kroksvans?
Kan man se på röntgen om knycken är medfödd?
Hunden är idag runt året, kan man ändå se om den är med född så långt efter?

Svar från en veterinär
Hej Ann!

En kriksvans är en missbildning mellan två svanskotor där de är ihopväxta i förskjutet läge. I svansen kan en eller flera av lederna vara defekta. De flesta valpar i dag besiktigas innan de säljs (oavsätt om de är renrasiga eller blandraser) och på besiktningsprotokollet så ska man notera om hunden har en kroksvans eller ej.

Om hunden får en skada på svansen så kan det ge förändringar som liknar en kroksvans. Dessa skador är dock relativt ovanliga. På röntgen kan man oftast avgöra om en kroksvans är förvärvad eller medfödd.

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Om du vill ha svar på vad just din hund har så boka in en tid till din veterinär för att han/hon ska kunna avgöra detta.

Lycka till!

Svaret skrivet av Eleonora Johannesson"

http://www.veterinaren.nu/fragelada/hund/svansknyckkroksvans/989

Hva tenker dere andre om denne saken?

Kan jo bare svare for min egen hund, men Zeus er jo en hund som ble veterinærbesiktiget UA som valp, men som vi oppdaget det jeg vil kalle en ubetydelig haleknekk på etter karaneteneoppholdet i Finland (da var han rundt 18 måneder). Det er godt mulig han hadde dette før, men jeg la ikke merke til det før noen viste meg det. Knekken er nemlig helt ytterst på halen, og merkes bare om man kjenner etter.

Har fått røntget halen hos veterinær, men der kunne de ikke si om knekken skyldes en skade eller om den var medfødt.

Men det virker for meg som om svenskene har mer "hetta" for haleknekk enn oss nordmenn, så kanskje veterinærene der er mer nøye eller noe når de gjennomgår valpene, og er flinkere til å lese røntgenbilder?

Det er dette jeg synes er så rart. Klarer ikke veterinærene å se forskjell på medfødt og ervervet haleknekk, så blir det jo veldig vanskelig å ta hensyn til dette når det kommer til avl.
Man kan da verken avkrefte/bekrefte at foreldredyrene er bærere av genet eller vite om de andre valpene kan være bærere.
Selv om ikke haleknekk er noe farlig for hundene, så vil man jo helst slippe å få valper med dette.

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Dette trodde jeg også.

Men når en hanne er paret med en bærer og ikke fått haleknekk i det kullet også er tispen tidligere paret med en bærer og ikke fått haleknekk.

Så settes disse sammen og man vet jo da at ingen er bærere fordi di tidligere er paret med bærere.
Di får valper ingen er født med haleknekk og etter ca 2 uker så oppdager man en knekk på halen.
Hva da?

Marion skrev:

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Dette trodde jeg også.

Men når en hanne er paret med en bærer og ikke fått haleknekk i det kullet også er tispen tidligere paret med en bærer og ikke fått haleknekk.

Så settes disse sammen og man vet jo da at ingen er bærere fordi di tidligere er paret med bærere.
Di får valper ingen er født med haleknekk og etter ca 2 uker så oppdager man en knekk på halen.

Hva da?

hvordan kan man vite 100% sikkert at de IKKE er bærere? Gener er ikke bare sort/hvitt, men la oss anta at når man parer to bærere - og statistisk sett vil man da kunne få 1/4 fri, 1/4 med knekk og 2/4 som igjen er bærere. Men man TRENGER jo ikke få noen med knekk i kullet og da kan man jo tro at hundene ikke gir haleknekk og ikke er bærere. (litt knotete forklart, men håper dere skjønte hva jeg mente)

Når det er snakk om valper som er to uker gamle, så kan det hende man ikke kjente knekkene før, fordi de var så små.
Men jeg synes likevel det er rart at knekken ikke var der tidligere...
På en 7-8 uker gammel valp kjenner man knekken veldig godt, hvis det er noen der.

Marita skrev:

Marion skrev:

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Dette trodde jeg også.

Men når en hanne er paret med en bærer og ikke fått haleknekk i det kullet også er tispen tidligere paret med en bærer og ikke fått haleknekk.

Så settes disse sammen og man vet jo da at ingen er bærere fordi di tidligere er paret med bærere.
Di får valper ingen er født med haleknekk og etter ca 2 uker så oppdager man en knekk på halen.

Hva da?

hvordan kan man vite 100% sikkert at de IKKE er bærere? Gener er ikke bare sort/hvitt, men la oss anta at når man parer to bærere - og statistisk sett vil man da kunne få 1/4 fri, 1/4 med knekk og 2/4 som igjen er bærere. Men man TRENGER jo ikke få noen med knekk i kullet og da kan man jo tro at hundene ikke gir haleknekk og ikke er bærere. (litt knotete forklart, men håper dere skjønte hva jeg mente)

Jeg skjønner hva du mener. Genene er ikke alltid lett å forstå seg på. Dersom man bare får tre valper i kullet vet man jo ikke om en fjerdemann ville hatt knekk.

Marita skrev:

Marion skrev:

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Dette trodde jeg også.

Men når en hanne er paret med en bærer og ikke fått haleknekk i det kullet også er tispen tidligere paret med en bærer og ikke fått haleknekk.

Så settes disse sammen og man vet jo da at ingen er bærere fordi di tidligere er paret med bærere.
Di får valper ingen er født med haleknekk og etter ca 2 uker så oppdager man en knekk på halen.

Hva da?

hvordan kan man vite 100% sikkert at de IKKE er bærere? Gener er ikke bare sort/hvitt, men la oss anta at når man parer to bærere - og statistisk sett vil man da kunne få 1/4 fri, 1/4 med knekk og 2/4 som igjen er bærere. Men man TRENGER jo ikke få noen med knekk i kullet og da kan man jo tro at hundene ikke gir haleknekk og ikke er bærere. (litt knotete forklart, men håper dere skjønte hva jeg mente)

Akkurat! Det er nettopp dette som er så vanskelig med recessiv arv.

Uten gentest kan man faktisk ikke gjøre annet enn å anta om hunden er bærer eller fri, med mindre hunden da faktisk har gitt defekten videre eller om hunden selv er affisert, da vet man jo selvfølgelig at den er bærer eller affisert.

Om det er 12 valper i kullet og ingen av dem er affisert, selv om man vet at mor er bærer, så er det en hvis sannsynlighet for at far er fri. MEN det blir bare antagelser, man kan ha vært heldig også, slik at man ikke har fått noen affiserte selv om far er bærer.. Det man dog risikerer er å lage mange bærere.

Marita skrev:

Marion skrev:

Genetiskt krävs att båda föräldrarna ska bära anlaget för kroksvans för att avkomman ska en defekt svans.

Dette trodde jeg også.

Men når en hanne er paret med en bærer og ikke fått haleknekk i det kullet også er tispen tidligere paret med en bærer og ikke fått haleknekk.

Så settes disse sammen og man vet jo da at ingen er bærere fordi di tidligere er paret med bærere.
Di får valper ingen er født med haleknekk og etter ca 2 uker så oppdager man en knekk på halen.

Hva da?

hvordan kan man vite 100% sikkert at de IKKE er bærere? Gener er ikke bare sort/hvitt, men la oss anta at når man parer to bærere - og statistisk sett vil man da kunne få 1/4 fri, 1/4 med knekk og 2/4 som igjen er bærere. Men man TRENGER jo ikke få noen med knekk i kullet og da kan man jo tro at hundene ikke gir haleknekk og ikke er bærere. (litt knotete forklart, men håper dere skjønte hva jeg mente)

Man kan ikke vite 100 % men jeg trodde at når man parer bærer med ikke bærer og det ikke kommer haleknekk så vil det i alle fall ikke komme når man parer ikke bærer med ikke bærer.

Begge hundene har tidligere vært paret med bærere.

Men som du sier genetikken kan man ikke styre

Caroline skrev:

Når det er snakk om valper som er to uker gamle, så kan det hende man ikke kjente knekkene før, fordi de var så små.
Men jeg synes likevel det er rart at knekken ikke var der tidligere...
På en 7-8 uker gammel valp kjenner man knekken veldig godt, hvis det er noen der.

Det kan hende, ikke vet jeg.
Men snodig syntes jeg det var.

Veldig interessant tema ! Er det sikkert at haleknekk nedarves monogenetisk, eller kan det være polygenetisk ? Hvis det er monogenetisk, hvorfor er det ikke utviklet noen gentest (som f.eks. for dilute-gen) ? Er det fordi man fortsatt kuperer på en god del land og en bryr seg ikke om knekk så lenge det ikke fører til forandringer i rygggraden (har ikke hørt at det skulle være vanlig i våre raser, har dere ?) ?

Jeg har ikke hørt at det har forekommet forandringer i ryggraden på våre raser.
Det hadde vært supert om det kom gentest for dette. Det hadde vært interessant å vite litt mer.
Men hvorfor får noen hunder haleknekk etter at de er levert? Kan man da si at det er arvelig haleknekk?

Er vel ingen valper som får medfødt haleknekk etter levering, da hadde det ikke vært medfødt for å si det slik. Men at ting først blir synlig når brusken har grodd seg til, er jo ikke unaturlig. Trenger ikke gå lengre en til vår lille middagsfugl kylling. Alle vet jo at det er enkelt å knekke beina på unge fugler, men prøver man det samme på ei gammal høne, så er det ikke like enkelt. Sjelettet tykkner jo til når man blir voksen.

Her er et bilde av en liten medfødt haleknekk på ei voksen tispe

Intresant tema dette her. Når vi kuperte, så vi ike etter haleknekker overhodet. Rett etter kuperingsforbudet (et par års tid) dukket det opp haleknekker i kull flere ganger, og skapte "hysteri" hos enkelte oppdrettere. I enkelte kull, hadde halvparten knekker eller "kroksvans" Knekkene kunne være i forskjellige ledd, men oftest det ytterste leddet. Det er også vanskligst og oppdage på en valp hvis man ikke er ekstra nøye. Enkelte oppdrettere avlivet de som hadde værst knekk, men etterhvert lot man dem leve, fordi ingen ville bruke de i avl uansett.

Når man har en hanne eller tipe som gir knekk i et kull, vet vi jo at om vi gjør omparring, så behøver det ikke komme i neste kull, eller neste.....
Så selv om genet er der, så er ikke det det samme som at det slår ut i alle parringer.

Jeg har sett en del haledefekter i mitt liv, og det er stor forskjell på en skikkelig defekt og en liten knekk(bøy) ytterst på en hale.

Jeg vet at om jeg får en haleknekk på en valp, ville jeg solgt den rimligere med avlssperre. Dette fordi jeg ikke vil ha en gjentagelse av det som skjedde når vi sluttet å halekupere.

AH skrev:

Intresant tema dette her. Når vi kuperte, så vi ike etter haleknekker overhodet. Rett etter kuperingsforbudet (et par års tid) dukket det opp haleknekker i kull flere ganger, og skapte "hysteri" hos enkelte oppdrettere. I enkelte kull, hadde halvparten knekker eller "kroksvans" Knekkene kunne være i forskjellige ledd, men oftest det ytterste leddet. Det er også vanskligst og oppdage på en valp hvis man ikke er ekstra nøye. Enkelte oppdrettere avlivet de som hadde værst knekk, men etterhvert lot man dem leve, fordi ingen ville bruke de i avl uansett.

Når man har en hanne eller tipe som gir knekk i et kull, vet vi jo at om vi gjør omparring, så behøver det ikke komme i neste kull, eller neste.....
Så selv om genet er der, så er ikke det det samme som at det slår ut i alle parringer.

Jeg har sett en del haledefekter i mitt liv, og det er stor forskjell på en skikkelig defekt og en liten knekk(bøy) ytterst på en hale.

Jeg vet at om jeg får en haleknekk på en valp, ville jeg solgt den rimligere med avlssperre. Dette fordi jeg ikke vil ha en gjentagelse av det som skjedde når vi sluttet å halekupere.

Jeg slår av 2000 kr (av full pris) på en knekk, om den er medfødt/genetisk. Samt at jeg avlsperrer hunden.

AH skrev:

Jeg vet at om jeg får en haleknekk på en valp, ville jeg solgt den rimligere med avlssperre. Dette fordi jeg ikke vil ha en gjentagelse av det som skjedde når vi sluttet å halekupere.

Mener du da en valp som er 8 uker? Ville du ansett det som en arvelig haleknekk dersom knekken kommer etter levering? Ville du da gitt penger tilbake?

Det at en hund får haleknekk etter 8, 10 eller lengre tid,
er ikke så rart. Kroppen utvikler seg jo hele tiden.
Det at en hos noen hunder finner hale knekken allerede ved fødselen
kan vel kanskje tilskrives graden av alvorlighet.
Som med alle sykdommer som regnes som medfødte eller arvelige,
kan disse vise seg i gjennom hele livet.


Som medfødt kan en vel regne alle defekter på en hund
som ikke kan knyttes til ytere påvirkninger elle skader?

Så, hvis en hund som er ment å skulle være utstillings eller
avls hund, får påvist hale knekk, arvelig katarakt eller andre defekter
som gjør at denne hunden ikke kan benyttes som den var tiltenkt,
vil det være på sin plass å gi en reduksjon i prisen.

Skulle bara vilja att man gjorde en liten skillnad på MEDFÖTT och ÄRFTLIGT. Det FINNS medfödda saker som INTE är ärftliga. Nu pratar jag inte om kroksvans, men det händer saker i fosterstadiet som kan medföra en medfödd defekt, men som inte behöver vara ärftligt. så jag tycker att det är viktigt att skilja på detta när man pratar om medfött och ärftligt.

Det räcker med att en tik under dräktigheten har en infektion som kan orsaka en medfödd defekt.

För att veta om en hund är fri från ett anlag så räcker det inte att låt säga hunden XX får ingen kroksvans med hunden YY ( som vi vet är bärare) för det behövs enligt genetikerrna ca 100 avkom mor för att veta säkert. så en hund XX kan få helt fria kullar i låt säga 3 kombinationer ( man tror att hon måste vara fri från anlaget) , men sedan på sin 4:e kull smäller det till.
Det enda man kan veta säkert är att om hund XX och YY FÅR en valp med kroksvans så ÄR de anlagsbärare.

Jag har fått ett par st och då har jag sålt dom billigare med avelspärr, men ingen tik eller hane dvs fäöräldrarna har tagits bort ut avlel vilket jag skulle anse som en drastisk åtgärd i detta fall.

Leena ekroth, Xitamiz kennel

www.pinscher.se

Quick skrev:

Det at en hund får haleknekk etter 8, 10 eller lengre tid,
er ikke så rart. Kroppen utvikler seg jo hele tiden.
Det at en hos noen hunder finner hale knekken allerede ved fødselen
kan vel kanskje tilskrives graden av alvorlighet.
Som med alle sykdommer som regnes som medfødte/ arvelige,
kan disse vise seg i gjennom hele livet.


Som medfødt kan en vel regne alle defekter på en hund
som ikke kan knyttes til ytere påvirkninger elle skader?

Så, hvis en hund som er ment å skulle være utstillings eller
avls hund, får påvist hale knekk, arvelig katarakt eller andre defekter
som gjør at denne hunden ikke kan benyttes som den var tiltenkt,
vil det være på sin plass å gi en reduksjon i prisen.

Det er vel ingen oppdrettere som selger en valp med garanti om at den skal være utstillings hund, eller stå i krav til avl??
Hvis man skal ha dette, må man kjøpe en voksen hund som har bestått alle helse tester.
Ingen oppdretter kan garantere hvordan en valp vil utvikle seg, uansett om man kun har brukt friske, sunne og flotte foreldredyr..

xitamiz kennel skrev:

Skulle bara vilja att man gjorde en liten skillnad på MEDFÖTT och ÄRFTLIGT. Det FINNS medfödda saker som INTE är ärftliga. Nu pratar jag inte om kroksvans, men det händer saker i fosterstadiet som kan medföra en medfödd defekt, men som inte behöver vara ärftligt. så jag tycker att det är viktigt att skilja på detta när man pratar om medfött och ärftligt.

Det räcker med att en tik under dräktigheten har en infektion som kan orsaka en medfödd defekt.

För att veta om en hund är fri från ett anlag så räcker det inte att låt säga hunden XX får ingen kroksvans med hunden YY ( som vi vet är bärare) för det behövs enligt genetikerrna ca 100 avkommor för att veta säkert. så en hund XX kan få helt fria kullar i låt säga 3 kombinationer ( man tror att hon måste vara fri från anlaget) , men sedan på sin 4:e kull smäller det till.
Det enda man kan veta säkert är att om hund XX och YY FÅR en valp med kroksvans så ÄR de anlagsbärare.

Jag har fått ett par st och då har jag sålt dom billigare med avelspärr, men ingen tik eller hane dvs fäöräldrarna har tagits bort ut avlel vilket jag skulle anse som en drastisk åtgärd i detta fall.

Leena ekroth, Xitamiz kennel

www.pinscher.se

Jo, men da er jo hunden stemplet som en matador...

Om en hanne har 100 avkom og alle er friske og uten arvelige defekter, vil jeg se på den hannen som attraktiv i videre avl.
Andre ville sagt at dem ikke ville brukt en hanne med så mange avkom.
For meg spiller kvaliteten på valpene en større rolle enn hvor mange avkom hannen har.

Vi må aldri glemme at vi avler på levende individer her. Sykdommer og defekter vil kunne dukke opp. Så får det være opp til hver enkelt oppdretter/eier å avgjøre hundenes videre skjebne ihht avl.

Valper under mitt kennelnavn, med defekter og sykdommer, vil jeg avlssperre så langt jeg har myndighet til det.

Norwinstars skrev:

xitamiz kennel skrev:

Skulle bara vilja att man gjorde en liten skillnad på MEDFÖTT och ÄRFTLIGT. Det FINNS medfödda saker som INTE är ärftliga. Nu pratar jag inte om kroksvans, men det händer saker i fosterstadiet som kan medföra en medfödd defekt, men som inte behöver vara ärftligt. så jag tycker att det är viktigt att skilja på detta när man pratar om medfött och ärftligt.

Det räcker med att en tik under dräktigheten har en infektion som kan orsaka en medfödd defekt.

För att veta om en hund är fri från ett anlag så räcker det inte att låt säga hunden XX får ingen kroksvans med hunden YY ( som vi vet är bärare) för det behövs enligt genetikerrna ca 100 avkommor för att veta säkert. så en hund XX kan få helt fria kullar i låt säga 3 kombinationer ( man tror att hon måste vara fri från anlaget) , men sedan på sin 4:e kull smäller det till.
Det enda man kan veta säkert är att om hund XX och YY FÅR en valp med kroksvans så ÄR de anlagsbärare.

Jag har fått ett par st och då har jag sålt dom billigare med avelspärr, men ingen tik eller hane dvs fäöräldrarna har tagits bort ut avlel vilket jag skulle anse som en drastisk åtgärd i detta fall.

Leena ekroth, Xitamiz kennel

www.pinscher.se

Jo, men da er jo hunden stemplet som en matador...

Om en hanne har 100 avkom og alle er friske og uten arvelige defekter, vil jeg se på den hannen som attraktiv i videre avl.
Andre ville sagt at dem ikke ville brukt en hanne med så mange avkom.
For meg spiller kvaliteten på valpene en større rolle enn hvor mange avkom hannen har.

Vi må aldri glemme at vi avler på levende individer her. Sykdommer og defekter vil kunne dukke opp. Så får det være opp til hver enkelt oppdretter/eier å avgjøre hundenes videre skjebne ihht avl.

Valper under mitt kennelnavn, med defekter og sykdommer, vil jeg avlssperre så langt jeg har myndighet til det.

Och ingen genetiker rekommenderar 100 avkommor heller, utan är ett exempel på vad som krävs för att man ska kunna säga något mer statisktiskt hållbart. Många går ju ut med vad som är fritt från anlagsbärare redan efter 1 kull osv så det här exeplet har tagis upp av genetiker i flera sjukdoms diskussioner för att få oss at förstå att egentligen krävs det ca 100 avkommor för att kunna säkerställa utan DNA tester vem som är anlags bärare och detta ska ju helst oxå var en och samma kombination så det är en utopi, men får oss kanske att förstå vidden av det vi så lättvindigt ibland slänger ur oss.
Det är ju egentligen bara om en defekt dyker upp som vi kan se om den defekten bars av föräldrar djuren, de som inte kommer fram kan vi misstänka inte bärs i anlaget hos hund XX , men helt säkra kan vi inte vara.

så länge defekterna inte är allvarliga och inte dyker upp i mer än enstaka fall så behöver man ju inte heller få panik. Och som sagt Medfött och ärftligt ska man skillja på.

Det sista du skrev om avelspärr håller ja med om. Det är ett sätt för en uppfödare att hjälp atill med selekteringen.
I viss länder behåller uppfödarna valparna till ca 3-6månaders och kasterar de som inte ska gå vidare som sedan sälja som enbart sällskaps hundar. Men det är inte heller så bra ur andra synvinklar ( socialisering bla)

Leena

Problemet er at man får ikke avlsperre på valpene, du kan skrive det på kjøpekontrakt men det holder neppe i retten hvis ikke prisavslag har da vært betydelig (jeg gir prisavslag på 25 %, dvs. 2500 kr, for haleknekk). Dvs. om en tar ett kull valper på sin tispe/hann så registreres avkom i NKK.

Skulle ønske at NKK hadde en slik avlsperre register (Leena, har SKK det ?) som Finland har sin EJ-register (ei jalostukseen = ikke til avl). Valper etter EJ registrerte hunder kan ikke registreres, men de har samme konkurranse rettighetene som FIN-registrerte hundene.

NKK svarte meg at man kan legge inn registreringssperre på valper etter hunder om det ble gjort ved reg av valpekull eller ved omreg av hunder.

På den måten kan man ikke registrere valper etter en hund med avlssperre.

Det var det jeg fikk vite ihvertfall.

Om det ikke er tilfelle får man selge hundene som selskapshund og selv stå som eier. Alternativt på voksne blir kastrering.

xitamiz kennel skrev:

Det sista du skrev om avelspärr håller ja med om. Det är ett sätt för en uppfödare att hjälp atill med selekteringen.
I viss länder behåller uppfödarna valparna till ca 3-6månaders och kasterar de som inte ska gå vidare som sedan sälja som enbart sällskaps hundar. Men det är inte heller så bra ur andra synvinklar ( socialisering bla)

Leena

Hvor tidlig kan man kastrere tisper og hanner?

Skal tispen ha hatt 1 løpetid først?
Og hva med hannen?

Sitat :

NKK svarte meg at man kan legge inn registreringssperre på valper etter hunder om det ble gjort ved reg av valpekull eller ved omreg av hunder.

Dette ville være supert ! Skal prøve det neste gang når det blir aktuelt.